Bekämpningsåtgärder
Fångstträd/fångstvirke är en gammal bekämpningsmetod som bygger på att man fäller träd som man låter bli angripna av granbarkborren och sedan tar hand om innan barkborrarna lämnar träden. Om man gör det inom en månad efter angreppet har man stor chans att få med både de angripande barkborrarna och deras avkomma. Risken med fångstträdsmetoden är att man odlar barkborrar om man inte hinner ta hand om träden innan den unga generationen lämnar dem. Man kan öka fångstträdens effektivitet genom att beta dem med feromoner så att fler barkborrar lockas till dem. Man kan också behandla dem med insekticider så att de anlockade barkborrarna dör när de landar på träden och då skulle man inte behöva ta hand om träden inom en viss tid eftersom det inte blir någon förökning i dem. Metoden är dock tveksam från miljösynpunkt.
Sök & Plock-metoden bygger på att man fäller och avlägsnar angripna stående träd innan barkborrarna lämnar dem, dvs de fungerar som stående fångstträd. Ju tidigare man tar ut de angripna träden, desto bättre effekt ger den precis som med fångstvirket. Under sommaren är det dock svårt att upptäcka de angripna träden i tid, vilket begränsar metoden under denna tid. Metoden kan teoretiskt även användas under hösten/vintern eftersom många barkborrar övervintrar i träden men nyttan blir begränsad då mycket av barken med barkborrarna ramlar av vid avverkningen. Det är därför tveksamt om sök&plock-vinter ger avsedd effekt.
Olika typer av feromonfällor har utvecklats och använts för massfångst av granbarkborrar på olika håll i Europa. Feromonerna är kemiska kommunikationssignaler som barkborrehanarna producerar när de borrar in sig i träden och de lockar till sig både hanar och honor. Man kan fånga stora mängder barkborrar i fällor och metoden fungera utmärkt för övervakning av barkborrepopulationer (se under rubriken övervakning) men hittills har ingen visat på ett övertygande sätt att man kan reducera mängden granbarkborredödade träd med hjälp av massfångst. Sådana försök är svåra att genomföra och hittills har man resonerat som så, att om man fångar tex 10000 barkborrar i en fälla så har man kanske räddat några granar från att dödas av dessa baggar (det behövs 2000-5000 granbarkborrar för att döda en gran beroende på hur vital den är) men detta är inte riktigt sant eftersom vi inte vet hur många av de bortfångade baggarna som faktiskt skulle ha lyckats angripa träd.
Ett alternativ till feromonfällor är sk fångstvirkeshögar , dvs några granmassavedsbitar som betas med feromon och sprutas med insekticider. Metoden har utvecklats i Mellaneuropa och prövades första gången i Sverige under 2007. Fångsteffekten anses vara bättre än med feromonfällor men metodiska problem gjorde det svårt att utvärdera den faktiska fångsteffekten. Miljöskäl talar också mot att använda insekticider på detta sätt i bekämpningssyfte även om metoden rätt använd knappast innebär någon reell miljöfara. Under 2007 och 2008 genomfördes försök för att utvärdera metodens effektivitet och resultat förväntas under 2009.
Feromoner kan också kombineras med sk rullande avverkning dvs man betar stående träd i utvalda beståndskanter som avverkas inom några veckor efter det träden angripits och då flyttas feromonerna till nya träs som sedan avverkas osv. Denna feromonteknik med rullande avverkningav betade stående träd, ställer mycket höga krav på avverknings- och transportresurser men ger rätt använd många fångade barkborrar per använd feromondispenser. Dessutom minskar sannolikt behovet av sök&plock i närområdet eftersom en större andel av populationen troligen samlas i de feromonbetade bestånden. Metoden används mycket i Mellaneuropa men har inte prövats praktiskt i Sverige.
Man kan styra bort barkborrar från en välta eller en plats med ”antiferomoner” som verbenon (en doftsignal som granbarkborrarna avger för att signalera att trädet är fullt) eller värdväxtsubstanser som björkdoft men dessa måste kombineras med anlockning i närheten för att fungera som bekämpningsmetod. I Nordamerika kallas metoden ”push & pull” och än så länge har man inte lyckats visa att metoden fungerar i praktiken. Försök pågår även i Sverige (på SLU i Alnarp).
Insekticidbehandlat fångstvirke. Foto: Åke Lindelöw, SLU