Bekämpning av snytbagge - historisk översikt
I Sverige har vi under 150 år har försökt utveckla olika skydd och skogliga åtgärder för att komma tillrätta med snytbaggeskadorna. Åtgärderna har gått ut på att antingen:
- begränsa antalet snytbaggar på hygget eller att minska intensiteten av deras gnag på plantor under den period då plantorna är känsliga för gnag eller
- förhindra/minska möjligheten för gnag eller minska effekterna av detta.
Kissels snytbaggefälla - ett tidigt exempel på hur man i Tyskland försökte komma tillrätta med snytbaggeproblemen genom att använda sinnrika fällor. (Escherich, K. 1923. Die Forstinsekten Mitteleuropas) (klicka här för förstorad bild)
1850-tal
Stubbrytning.
Sprid ut hyggena.
Fångstbarkar mm (Holmgren 1867)
1910-tal
Plåtkragar som mekaniska skydd (Tyskland) (Bergner 1904)
1930-tal
Hyggesvila.
Sådd och stora plantor.
Stubbrytning.
Fångstbarkar, fällor m.m. (Trägårdh 1939)
Fällor behandlas med kalciumarsenat (Danmark) (Thomsen & Wichmand 1932)
1940-tal
DDT upptäcks i Schweiz och används mot tallmätaren 1943 (Butowitsch 1946)
1950-tal
Insekticider testas mot snytbaggen
Plantor behandlas med DDT
1975
DDT förbjuds, inget annat medel godkänns; hyggesvila och markberedning används (Snytbaggeutredningen 1978)
1980-tal
Permetrin registreras och används. Mekaniska skydd utvecklas. TENO-kragen och plantstrumpan får halvkommersiell användning (Eidmann 1980; Lindström et al. 1986; Eidmann & von Sydow 1989)
1990-tal
Kravspecifikation för mekaniska skydd; många skydd utvecklas Lindström et al. 1993
1996
En ny maskin för massapplicering av plantor med vax (Bugstop) byggs av Stora Enso Skog
2003
Två nya insekticider godkänns av KEMI
2004
Permetrinförbudet får full effekt
2005
Svenska Skogsplantor förvärvar beläggningsskydden Conniflex och Beta Q för vidare utveckling
2009
Första Conniflex-anläggningen i full drift hos Svenska Skogsplantor, ytterligare två planeras med en prognos på 50 milj plantor
2010
FSC-certifierade skogar ska brukas utan kemikalier men dispens kan lämnas fram till 2011-11-31.
2011
Svenska Skogsplantor förvärvar barriärskyddet MultiPro
2012
Bergvik Skog inviger första Conniflex-anläggningen utanför Svenska Skogsplantor med en beräknad årsproduktion på 15 milj plantor. Inom flera skogsbolag pågår aktiv utveckling av olika snytbaggeskyddslösningar.
Grohmanns fälla. Färska meterlånga klampar av gran grävs stående ned i jorden och täcks med jord, granris och grästorv. Efter äggläggning barkas klamparna. Ett exempel på några av de fångstmetoder som användes i början av 1900-talet.
Ur Den större snytbaggen och dess bekämpande av I. Trägårdh 1929. Foto av författaren