Aktuellt

:: 2016-11-29

Metyljasmonat-inducerat försvar studerat hos gran- och tallplantor

Läs mer >>>

:: 2016-11-07

Plantskyddskommittén upphör men ny grupp för samverkan startar

Läs mer >>>

:: 2016-10—27

Merit Forest WG har fått förlängt produkt- godkännande t o m 2017-09-30

Se Kemikalieinspektionens beslut >>>

:: 2016-10-20

Presentationerna från Plantans dagar 2016 finns nu att läsa

Bl a om snytbagge under rubriken ”Skador i fält och i plantskolan”
Se presentationerna >>>

:: 2016-10-20

Conniflex etableras i utlandet

BCC levererar behandlingslinje till skogsplantskola i Lettland
Läs mer >>>

:: 2016-08-29

Dokumentation av föryngring efter skogsbranden i Västmanland 2014

Läs rapporten >>>

:: 2016-08-10

Snytbaggens tarmflora kartlagd i Europa

Tysk-svenskt samarbetsprojekt publicerat i Molecular Ecology
Läs mer >>>

:: 2016-07-12

Ny studie av plantbehandling med metyljasmonat (MeJA)

Läs mer >>>

:: 2016-07-01

Projekt om resistens mot snytbagge och bastborrar får finansiering från Formas

Läs mer >>>

:: 2016-06-28

Nya rön om myror och snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2016-06-07

Bakterier i snytbaggens tarm studerade i doktorsavhandling från KTH

Läs mer >>>

:: 2016-05-26

Pilotstudie om skador av bastborre på granplantor i Småland

Se rapporten >>>

:: 2016-05-24

Ny studie av hur tidpunkten för plantering på våren påverkar skador av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2016-05-13

Examensarbete om utrustning för applicering av vax för skydd av skogsplantor mot snytbaggeangrepp

Läs examensarbetet >>>

:: 2016-04-19

God plantöverlevnad med maskinell plantering hos Södra

Läs mer >>>

:: 2016-04-13

Nya testresultat från Asa

2014 års test av plantskydd efter 2 säsonger
Se rapporten (ny version) >>>

:: 2016-04-06

Ny statistik från Skogsstyrelsen över produktion av skogsplantor

Se rapport >>>
Läs mer >>>

:: 2016-04-05

Doktorsavhandling om plantors kemiska försvar mot snytbagge

Läs sammanfattning >>>

:: 2016-02-26

Test av plantskydd i Asa anlagt 2012 – slutrapport efter tre fältsäsonger

Ladda ner rapporten >>>

:: 2016-02-09

Kostnadseffektiva, skadefria föryngringar – sammanfattning från workshop

Läs mer >>>

:: 2016-02-04

Plantskydd med Conniflex – syntes av sju års uppföljningar av praktiska planteringar

Läs rapporten >>>

ARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Naturliga fiender

I jämförelse med många andra bark- och vedlevande insekter har snytbaggen relativt få kända parasitoider. Orsaken till detta är troligen att larven under sin utveckling i rötterna är väl skyddad av jord och tjock bark.

Parasitstekeln Perelitus areolaris angriper vuxna snytbaggeindivider (se bild nedan). Ett par veckor efter äggläggningen lämnar parasitstekelns larver värddjuret som dör. Denna art beskrevs i mitten av 1980-talet av två svenska forskare som också beskrev parnings- och äggläggningsbeteendet. I dessa studier fann man endast parasiterade snytbaggar på ettåriga och äldre hyggen. Spridningssätt och andra detaljer i parasitstekelns livscykel är okända och inte heller hur vanligt förekommande arten är i landet.

Förstudier utförda inom Tema snytbaggeprojektet har visat att P. areolaris är vanligt förekommande och att 2-3 generationer parasitsteklar kan produceras per säsong. Den förefaller vara mer vanligt förekommande än vad som hittills varit känt. Resultaten indikerar att lokalt kan parasiteringsfrekvenserna vara så höga att det bidrar till minskande populationsstorlek av övervintrande djur. Frånvaron av parasitstekelns ägg och larver i snytbaggar insamlade på sågverk och i fönsterfällor på färska hyggen tyder på att parasitsteklarna själva flyger till färska hyggen och inte sprids genom inflygande parasiterade snytbaggar.

Snytbagge på väg att angripas av parasitstekeln Perelitus areolaris

Snytbagge på väg att angripas av parasitstekeln Perelitus areolaris. Foto: Mats Wilhelm

En annan parasitstekel som endast förekommer på snytbaggar är Bracon hylobii. I motsats till Perelitus, som angriper den fullbildade skalbaggen, angriper Bracon snytbaggens larver i rötterna (se bild nedan). Angrepper sker endast i snytbaggelarver i ytligt liggande rötter. Lokalt kan troligen Bracon bidra till en hög larvmortalitet och därmed påverka snytbaggepopulationen.


Bracon hylobii parasiterar Hylobius-larv. Foto: BAWBILT-projektet

Kokonger av Bracon hylobii i snytbaggeangripen rot

Kokonger av Bracon hylobii i snytbaggeangripen rot.
Foto: Rune Axelsson

Parasitsvampen Beauveria bassiana angriper den fullbildade skalbaggen (se bild nedan) och har testats i biologisk bekämpning utan större framgång.

Död snytbagge, angripen av svampen Beauveria bassiana

Död snytbagge, angripen av svampen Beauveria bassiana.
Foto: Claes Hellqvist

Det finns även vissa nematoder som lever parasitiskt i snytbaggar. Som regel är dock parasiteringsfrekvensen relativt låg.

Snytbaggelarverna utsätts också för en viss konkurrens i rötterna av andra insekter (t ex långhorningslarver), olika svampar och andra mikroorganismer. I synnerhet i fuktigare miljö blir yngelmaterialet ofta ockuperat av svamp.

Vissa fåglar, t ex kajor, trastar och sädesärlor, äter gärna snytbaggar men denna predation är i normala fall låg eftersom snytbaggen för ett relativt undanskymt liv på hygget. På våren, i samband med svärmning, lockas dock många snytbaggar till sågverkens sågspånshögar. Här är de inte lika skyddade för fåglar och kan därför bli utsatta för en betydande predation.

Parasitlarv urtagen från puppkammare av snytbagge

Parasitlarv urtagen från puppkammare. Foto: Claes Hellqvist, SLU

Parasitlarv i puppkammare

Parasitlarv i puppkammare. Foto: Rune Axelsson