Aktuellt

:: 2016-11-29

Metyljasmonat-inducerat försvar studerat hos gran- och tallplantor

Läs mer >>>

:: 2016-11-07

Plantskyddskommittén upphör men ny grupp för samverkan startar

Läs mer >>>

:: 2016-10—27

Merit Forest WG har fått förlängt produkt- godkännande t o m 2017-09-30

Se Kemikalieinspektionens beslut >>>

:: 2016-10-20

Presentationerna från Plantans dagar 2016 finns nu att läsa

Bl a om snytbagge under rubriken ”Skador i fält och i plantskolan”
Se presentationerna >>>

:: 2016-10-20

Conniflex etableras i utlandet

BCC levererar behandlingslinje till skogsplantskola i Lettland
Läs mer >>>

:: 2016-08-29

Dokumentation av föryngring efter skogsbranden i Västmanland 2014

Läs rapporten >>>

:: 2016-08-10

Snytbaggens tarmflora kartlagd i Europa

Tysk-svenskt samarbetsprojekt publicerat i Molecular Ecology
Läs mer >>>

:: 2016-07-12

Ny studie av plantbehandling med metyljasmonat (MeJA)

Läs mer >>>

:: 2016-07-01

Projekt om resistens mot snytbagge och bastborrar får finansiering från Formas

Läs mer >>>

:: 2016-06-28

Nya rön om myror och snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2016-06-07

Bakterier i snytbaggens tarm studerade i doktorsavhandling från KTH

Läs mer >>>

:: 2016-05-26

Pilotstudie om skador av bastborre på granplantor i Småland

Se rapporten >>>

:: 2016-05-24

Ny studie av hur tidpunkten för plantering på våren påverkar skador av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2016-05-13

Examensarbete om utrustning för applicering av vax för skydd av skogsplantor mot snytbaggeangrepp

Läs examensarbetet >>>

:: 2016-04-19

God plantöverlevnad med maskinell plantering hos Södra

Läs mer >>>

:: 2016-04-13

Nya testresultat från Asa

2014 års test av plantskydd efter 2 säsonger
Se rapporten (ny version) >>>

:: 2016-04-06

Ny statistik från Skogsstyrelsen över produktion av skogsplantor

Se rapport >>>
Läs mer >>>

:: 2016-04-05

Doktorsavhandling om plantors kemiska försvar mot snytbagge

Läs sammanfattning >>>

:: 2016-02-26

Test av plantskydd i Asa anlagt 2012 – slutrapport efter tre fältsäsonger

Ladda ner rapporten >>>

:: 2016-02-09

Kostnadseffektiva, skadefria föryngringar – sammanfattning från workshop

Läs mer >>>

:: 2016-02-04

Plantskydd med Conniflex – syntes av sju års uppföljningar av praktiska planteringar

Läs rapporten >>>

ARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Gnagperioder och skaderisk

Man kan urskilja fyra mer eller mindre tydliga gnagperioder för snytbaggen.

Den första gnagperioden (I), vår- och försommargnaget, inträffar efter svärmnig på våren på det nyavverkade hygget. Många snytbaggar som landar på hygget vid svärmning är inte könsmogna utan behöver näringsgnaga på barrträdsbark för att bli könsmogna.

Gnagperioder snytbagge

Gnagperioder åren efter avverkning i de södra och mellersta delarna av landet. Ju bredare streck, desto större gnagaktivitet [Större bild]

En andra gnagtopp inträffar under våren och försommaren den andra vegetationsperioden efter avverkning (II). Då är det övervintrade föräldradjur som gnager på plantor under äggläggning. Dessutom kan ett visst gnag från nyinvandrade snytbaggar förekomma.

Nästa gnagtopp (III) inträffar i de södra delarna av landet (där snytbaggen oftast har en 2-årig utvecklingstid) under sensommaren och hösten andra året efter avverkning. Detta gnag orsakas av nykläckta ungskalbaggar och sker oftast i närheten av utvecklingsplatserna. Ofta orsakar höstgnaget de svåraste skadorna. Höstgnaget börjar i slutet av juli och kan pågå långt in i oktober.

Den fjärde tydliga gnagtoppen inträffar tidigt på våren före den nya generationen svärmar (IV). De djur som då är gnagaktiva är mest övervintrande unga snytbaggar. Detta gnag är vanligtvis mindre omfattande än höstgnaget. Om snytbaggarna utnyttjat stubbar även under det andra året efter avverkning kan ett visst höstgnag förekomma också under den tredje hösten.

Ett sista gnag kan ibland förekomma under den tredje hösten och fjärde våren efter avverkning. Detta gnag orsakas av kvarvarande, sent kläckta ungskalbaggar.

Näringsgnagande snytbagge. Foto: Claes Hellqvist, SLU