Aktuellt

:: 2013-05-13

Doktorsavhandling från KTH om mikroorganismer hos snytbaggen.

Läs mer>>>


:: 2013-04-23

Lena Sammeli-Johansson fick Guldkvisten för att ha satt Conniflex på marknaden

Läs mer>>>


:: 2013-04-18

Skum – ett nytt plantskydd

Ett nytt koncept för skydd av plantor mot snytbagge presenteras av forskare i Snytbaggeprogrammet
Läs mer>>>


:: 2013-04-18

Ny utvärdering av mekaniska skydd och insekticider

Resultat från 2011 års fältförsök med mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador vid Asa försökspark. Resultat efter 2 år, hösten 2012
Läs mer>>>


:: 2013-03-25

Ny studie om återhämtningsförmågan hos tallplantor vid snytbaggegnag och torka

Läs mer>>>


:: 2013-03-21

Nytt projekt om skydd av plantor med metyljasmonat

Läs mer>>>


:: 2013-02-28

Nya videoklipp med snytbaggar finns nu på Youtube

Titta på Fraukes videoklipp>>>


:: 2013-01-30

Nytt EU-projekt om vaxskydd mot snytbagge

SLU en av många deltagare i flera länder
Läs tidningsartikel>>>
Projektbeskrivning>>>


ÄLDRE NYHETER

Snytbagge 2005 : Testning av plant-skydd

Testningen av mekaniska plantskydd har varit en viktig åtgärd för att snabbt få klarhet i vilka skydd som kan ha en utvecklingspotential och vilka som kan sorteras bort. Vi har också kunnat stödja och uppmuntra lovande initiativ genom rådgivning och diskussioner med företag och uppfinnare. Testerna utförs på färska hyggen och plantering sker i ostörd humus. Som referens finns obehandlade plantor och insekticidbehandlade plantor. De mekaniska skydden jämförs mot dessa behandlingar. Testerna pågår i tre år och därefter skrivs en slutrapport.

De effektivaste mekaniska skydden har varit barriärskydd med någon form av krage längst upp (t ex KANT). De har minskat skadorna av snytbagge lika effektivt som insekticid-behandling. Beläggningsskydd har också gett signifikant minskade snytbaggeskador och är intressanta eftersom de anses vara lättare att massapplicera i plantskolorna (t ex Conniflex).

Vi har också undersökt nedbrytningen av några mekaniska skydd. Fem år efter plantering studerades skyddets status över och under mark samt eventuell påverkan på stam och rot. En liknande studie anlades år 2000 för analys 2005.


Foto: Magnus Petersson

Praktiska försök tillsammans med skogföretag, framför allt Sveaskog, har gjort det möjligt att skala upp de tester vi gjort i de jämförande plantskyddstesterna. Vi har också kunnat studera kombinationseffekter av mekaniska plantskydd och markberedning. Det nära samarbetet mellan forskningsprogrammet och det praktiska skogsbruket har gett kunskap om skyddens effekt och hantering under praktiska förhållanden. Resultaten ger en bra indikation på vad som kan uppnås vid en övergång till mekaniska plantskydd och vad som då krävs i fråga om markberedning. Viktiga resultat gäller hur vegetationsinväxning påverkar effekten av skydden samt hur odling, behandling, transport och plantering av plantor påverkas när det utförs i större och mer praktisk skala.

Det kontinuerliga arbetet med att testa mekaniska plantskydd under mer än tio år har möjliggjort för alla tillverkare och uppfinnare att utvärdera sina skydd i likartad miljö. Därmed har både de inblandade och omvärlden snabbt kunnat värdera skyddets potential. Programmet har också kontinuerligt avrapporterat resultaten, som därigenom blivit allmänt kända. Vårt uppdrag har också varit ge råd om utformningen av plantskydd utifrån vår kunskap om snytbaggens biologi och skogsföryngring samt genom den erfarenhet vi byggt upp kring mekaniska skydd och insekticider.

Slutrapporter från de senaste testerna