Aktuellt
:: 2013-06-14
Resistens mot snytbaggegnag undersöks
SLU-forskare har just planterat 10 000 granplantor för att studera genetisk variation i resistens mot snytbagge
Läs mer>>>
:: 2013-05-13
Doktorsavhandling från KTH om mikroorganismer hos snytbaggen.
Läs mer>>>
:: 2013-04-23
Lena Sammeli-Johansson fick Guldkvisten för att ha satt Conniflex på marknaden
Läs mer>>>
:: 2013-04-18
Skum – ett nytt plantskydd
Ett nytt koncept för skydd av plantor mot snytbagge presenteras av forskare i Snytbaggeprogrammet
Läs mer>>>
:: 2013-04-18
Ny utvärdering av mekaniska skydd och insekticider
Resultat från 2011 års fältförsök med mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador vid Asa försökspark. Resultat efter 2 år, hösten 2012
Läs mer>>>
:: 2013-03-25
Ny studie om återhämtningsförmågan hos tallplantor vid snytbaggegnag och torka
Läs mer>>>
:: 2013-03-21
Nytt projekt om skydd av plantor med metyljasmonat
Läs mer>>>
:: 2013-02-28
Nya videoklipp med snytbaggar finns nu på Youtube
Titta på Fraukes videoklipp>>>
:: 2013-01-30
Nytt EU-projekt om vaxskydd mot snytbagge
SLU en av många deltagare i flera länder
Läs tidningsartikel>>>
Projektbeskrivning>>>
Näringsgnag
De snytbaggar som landar på hygget använder både lukt- och synstimuli för att orientera sig till plantorna. Gnag sker på både bärris och en rad olika trädslag men det finns en kraftig preferens för barrträdsplantor. Ett visst gnag sker även på rötter och grenar av tall och gran. Man har beräknat att en snytbagge i genomsnitt konsumerar 20 mm2 bark per dygn.
Snytbaggegnag på granplanta. Foto: Claes Hellqvist
Förutom detta första vår-försommargnag av föräldradjuren under äggläggningsfasen förekommer senare två tydliga gnagperioder. Det ena är det höstgnag som nykläckta ungskalbaggar gör under den andra hösten. Den tredje tydliga gnagtoppen på hygget inträffar på våren innan föräldradjur och ungskalbaggar lämnar hygget för svärmning.
Näringsgnagande snytbagge.
Filmklipp (Quick-time movie, 9.7 MB): Fotograf: Niklas Björklund
