Aktuellt
:: 2013-05-13
Doktorsavhandling från KTH om mikroorganismer hos snytbaggen.
Läs mer>>>
:: 2013-04-23
Lena Sammeli-Johansson fick Guldkvisten för att ha satt Conniflex på marknaden
Läs mer>>>
:: 2013-04-18
Skum – ett nytt plantskydd
Ett nytt koncept för skydd av plantor mot snytbagge presenteras av forskare i Snytbaggeprogrammet
Läs mer>>>
:: 2013-04-18
Ny utvärdering av mekaniska skydd och insekticider
Resultat från 2011 års fältförsök med mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador vid Asa försökspark. Resultat efter 2 år, hösten 2012
Läs mer>>>
:: 2013-03-25
Ny studie om återhämtningsförmågan hos tallplantor vid snytbaggegnag och torka
Läs mer>>>
:: 2013-03-21
Nytt projekt om skydd av plantor med metyljasmonat
Läs mer>>>
:: 2013-02-28
Nya videoklipp med snytbaggar finns nu på Youtube
Titta på Fraukes videoklipp>>>
:: 2013-01-30
Nytt EU-projekt om vaxskydd mot snytbagge
SLU en av många deltagare i flera länder
Läs tidningsartikel>>>
Projektbeskrivning>>>
Skador
Snytbaggens gnag på nyplanterade skogsplantor är ett av skogsföryngringens största problem. Det skogsbruk som bedrivs idag gynnar snytbaggen och medverkar till att hålla populationerna på en konstant hög nivå. Dessutom sätts de begärliga barrträdsplantorna ofta ut när risken för skador är som störst.
Snytbaggarna äter huvudsakligen av den saftiga innerbarken på tunnbarkiga delar av barrträd, såväl på plantor som på rötter, stammar och grenar av unga träd samt på tunnare grenar uppe i trädkronorna. En planta dör ofta när den blir ringbarkad, dvs barken blir uppäten runt stammen.
Om inte skadorna hindras på något sätt dödas upp till 80 % av planterade plantor. Snytbaggens skadegörelse kostar skogsbruket årligen 100-tals miljoner kronor.
Risken för skador är störst i de södra och östra delarna av landet.
Pågående snytbaggeangrepp på granplanta under det andra året i fält. Foto: Claes Hellqvist, SLU
