Aktuellt

:: 2013-06-14

Resistens mot snytbaggegnag undersöks

SLU-forskare har just planterat 10 000 granplantor för att studera genetisk variation i resistens mot snytbagge
Läs mer>>>


:: 2013-05-13

Doktorsavhandling från KTH om mikroorganismer hos snytbaggen.

Läs mer>>>


:: 2013-04-23

Lena Sammeli-Johansson fick Guldkvisten för att ha satt Conniflex på marknaden

Läs mer>>>


:: 2013-04-18

Skum – ett nytt plantskydd

Ett nytt koncept för skydd av plantor mot snytbagge presenteras av forskare i Snytbaggeprogrammet
Läs mer>>>


:: 2013-04-18

Ny utvärdering av mekaniska skydd och insekticider

Resultat från 2011 års fältförsök med mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador vid Asa försökspark. Resultat efter 2 år, hösten 2012
Läs mer>>>


:: 2013-03-25

Ny studie om återhämtningsförmågan hos tallplantor vid snytbaggegnag och torka

Läs mer>>>


:: 2013-03-21

Nytt projekt om skydd av plantor med metyljasmonat

Läs mer>>>


:: 2013-02-28

Nya videoklipp med snytbaggar finns nu på Youtube

Titta på Fraukes videoklipp>>>


:: 2013-01-30

Nytt EU-projekt om vaxskydd mot snytbagge

SLU en av många deltagare i flera länder
Läs tidningsartikel>>>
Projektbeskrivning>>>


ÄLDRE NYHETER

Snytbaggeprogrammet

5. Planteringspunkt och ny markberedningsteknik

Markberedningsresultat och valet av planteringspunkt har en avgörande betydelse för plantornas överlevnad. Ren mineraljord närmast plantan har visat sig minska risken för dödliga snytbaggeskador i ungefär samma utsträckning som behandling med insekticid. I programmet avser vi att under praktiska förhållanden undersöka sambanden mellan markberedning / planteringspunkt och plantans överlevnad och tillväxt. Särskilt inriktar vi oss på biologisk uppföljning av ny teknik, i första hand inversmarkberedning.

Högläggning och harvning är de idag mest använda metoderna för att markbereda men sedan mer än tio år tillbaka har inversmarkberedning testats i flera försöksstudier och i viss mån praktisk användning. Överlevnad och tillväxt för plantorna har varit högre än vid plantering i harvspår och högar men metoden har inte fått något större genomslag i praktiskt skogsbruk, eftersom lämplig teknik saknats. I ett samarbete mellan Skogforsk och BSM AB i Alvesta har nu ett aggregat utvecklats som kan utföra en flexibel markberedning. Med detta aggregat kan föraren vid varje planteringspunkt välja att göra en fläck, en hög eller inversmarkberedning. Kvalitén på arbetet och prestationen kan troligen öka jämfört med traditionell grävmaskinteknik.

(5.1) Vi avser att använda det nya aggregatet för att undersöka principiella skillnader mellan de nämnda metoderna i praktisk drift. Framför allt kan operativ, praktisk inversmarkberedning jämföras med harvning och högläggning. Aggregatets möjligheter att flexibelt och beroende på marktyp utföra markberedning enligt de rekommendationer som snytbaggeforskningen genererat kan också utvärderas, exempelvis med avseende på mineraljordsinnehåll, avstånd till humuskant och position i förhållande till markytan. Resultaten från sådana studier bör kunna bana väg för en introduktion av markberedningsmetodik som ger bättre planteringspunkter med avseende på skador av snytbagge och övriga plantetableringsfaktorer. [Magnus Petersson, Lars-Göran Sundblad, Niklas Björklund]


Övriga forskningsområden

1. Beslutsstöd, information och utbildning
2. Robusta åtgärdssystem
3. Åtgärder i Norrland
4. Plantskydd – testning och utveckling
5. Planteringspunkt och ny markberedningsteknik
6. Tidpunkt för plantering
7. Plantegenskaper
8. Skaderisk och interaktioner med andra organismer

Projektstruktur och projektledning


LADDA NER HELA SNYTBAGGEPROGRAMMET (PDF)