Aktuellt

:: 2016-11-29

Metyljasmonat-inducerat försvar studerat hos gran- och tallplantor

Läs mer >>>

:: 2016-11-07

Plantskyddskommittén upphör men ny grupp för samverkan startar

Läs mer >>>

:: 2016-10—27

Merit Forest WG har fått förlängt produkt- godkännande t o m 2017-09-30

Se Kemikalieinspektionens beslut >>>

:: 2016-10-20

Presentationerna från Plantans dagar 2016 finns nu att läsa

Bl a om snytbagge under rubriken ”Skador i fält och i plantskolan”
Se presentationerna >>>

:: 2016-10-20

Conniflex etableras i utlandet

BCC levererar behandlingslinje till skogsplantskola i Lettland
Läs mer >>>

:: 2016-08-29

Dokumentation av föryngring efter skogsbranden i Västmanland 2014

Läs rapporten >>>

:: 2016-08-10

Snytbaggens tarmflora kartlagd i Europa

Tysk-svenskt samarbetsprojekt publicerat i Molecular Ecology
Läs mer >>>

:: 2016-07-12

Ny studie av plantbehandling med metyljasmonat (MeJA)

Läs mer >>>

:: 2016-07-01

Projekt om resistens mot snytbagge och bastborrar får finansiering från Formas

Läs mer >>>

:: 2016-06-28

Nya rön om myror och snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2016-06-07

Bakterier i snytbaggens tarm studerade i doktorsavhandling från KTH

Läs mer >>>

:: 2016-05-26

Pilotstudie om skador av bastborre på granplantor i Småland

Se rapporten >>>

:: 2016-05-24

Ny studie av hur tidpunkten för plantering på våren påverkar skador av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2016-05-13

Examensarbete om utrustning för applicering av vax för skydd av skogsplantor mot snytbaggeangrepp

Läs examensarbetet >>>

:: 2016-04-19

God plantöverlevnad med maskinell plantering hos Södra

Läs mer >>>

:: 2016-04-13

Nya testresultat från Asa

2014 års test av plantskydd efter 2 säsonger
Se rapporten (ny version) >>>

:: 2016-04-06

Ny statistik från Skogsstyrelsen över produktion av skogsplantor

Se rapport >>>
Läs mer >>>

:: 2016-04-05

Doktorsavhandling om plantors kemiska försvar mot snytbagge

Läs sammanfattning >>>

:: 2016-02-26

Test av plantskydd i Asa anlagt 2012 – slutrapport efter tre fältsäsonger

Ladda ner rapporten >>>

:: 2016-02-09

Kostnadseffektiva, skadefria föryngringar – sammanfattning från workshop

Läs mer >>>

:: 2016-02-04

Plantskydd med Conniflex – syntes av sju års uppföljningar av praktiska planteringar

Läs rapporten >>>

ARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Ger stubbskörd färre snytbaggar och bättre plantöverlevnad?

Energimyndighetens program för ”Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle” samt Fakulteten för naturresurser och lantbruk vid SLU har i ett TEMA-program ”Stubbskörd och miljöeffekter beviljat medel till ett projekt där effekter av stubbskörd på snytbaggens förökning och plantöverlevnad kommer att undersökas. Projektet om snytbaggar leds av docent Helena Bylund vid Institutionen för ekologi, SLU, Uppsala. Projektet startade 2008 och kommer att pågå i minst tre år.

Stubbrytning

Bakgrund:
Den ökande efterfrågan på biobränsle har ökat intresset för att tillvarata och använda avverkningsstubbar som biobränsle. För att långsiktigt och hållbart utnyttja denna resurs på ett miljömässigt och ekonomiskt acceptabelt sätt är återväxten av skog efter stubbrytning av intresse.

Snytbaggens larver kan bara överleva i barrträdsrötter på döende nyligen döda träd. Färska barrträdsstubbar är ett mycket lämpligt yngelmaterial och de vuxna snytbaggarna lockas till avverkningar och hyggen av dofter som avges av skadade barrträd.

Det har ofta framhållits att stubbskörd kan leda till minskade problem med snytbaggeskador på plantor. Detta kan i sin tur leda till minskad insekticidanvändning, vilket är positivt både miljömässigt och för plantörernas arbetsmiljö. För en fullständig bild av konsekvenserna av stubbrytning för miljön och för ett uthålligt skogsbruk är det angeläget att undersöka om stubbrytning kan minska problemen med snytbaggeskador i föryngringsplanteringar.

Vad talar för och emot att stubbrytning skulle minska snytbaggeskadorna på nyplanterade barrträdsföryngringar?

+ Minskad förökning av snytbaggar om stubbarna skördas och förs bort innan de fullbildade snytbaggarna kläcks

+ Minskad överlevnad av larver i kvarvarande avslitna och sönderkörda stubbrötter som förmodligen torkar ut fortare.

- Tillgängligheten av kvarvarande rötter för äggläggande snytbaggar kan öka när stubben dras bort och marken delvis luckras upp runt rötterna.

- Om stubbar och rötter lagras och torkas länge på hygget kan förmodligen en del av larverna fullfölja sin utveckling till fullvuxna snytbaggar i stubbupplagen.

- Om stubbskörden görs efter första sommarsäsongen kan doften från skadade stubbar och rötter locka ytterliggare en svärmande generation snytbaggar till hygget.

- Det finns risk att stubbrytningen anses ersätta annan markberedning. Detta skulle innebära färre planteringspunkter med ren mineraljord och därmed ökad risk för snytbaggeskador på plantor. Möjligheten finns dock att med samma maskin komplettera med markberedningsfläckar där inga stubbar brutits.

Det är alltså av flera skäl viktigt att ta hänsyn till metoder, tidpunkten för stubbskörd och bortforsling av stubbar när man diskuterar möjliga konsekvenser för snytbaggens populationsutveckling och problem med snytbaggeskador på plantor.

Stubbskörd i en tallskärm
Stubbskörd i en tallskärm i Skinnskattebergstrakten. Foto: Claes Hellqvist

De viktigaste frågeställningarna i projektet är:
Kan stubbtäkt (1) minska anlockningen av snytbaggar till färska hyggen, (2) leda till väsentligt minskad produktion av snytbaggar och (3) därmed ge förutsättningar för på sikt minskade regionala populationsnivåer av snytbaggar och minskade skador?

Målsättning med projektet:

- Att kvantifiera hur plantskadegrad och plantdödlighet orsakad av snytbagge påverkas lokalt av stubbskörd. Jämförelse mellan närliggande hyggen med och utan stubbtäkt.

- Att kvantifiera hur snytbaggens produktion påverkas av stubbtäkt på barrträdshyggen (gran- och tallhyggen) genom att jämföra produktionen i kvarlämnade intakta stubbar och rötter med resterande rötter från brutna (uppdragna) stubbar.

- Att uppskatta och jämföra ”anlockningen” av svärmande snytbaggar till hyggen med och utan stubbskörd.

Metoder:
Den planerade studien är en jämförande studie där effekterna av stubbskörd på snytbaggens populationstäthet, förökningsframgång och plantskador jämförs med nivåerna på hyggen utan stubbtäkt. Studien kommer att omfatta ca 10 hyggen, fem stycken med stubbtäkt och fem stycken utan stubbtäkt inom samma område. Tillgången på hyggen med stubbtäkt och de praktiska rutiner som tillämpas vad gäller tidpunkter för stubbrytning och borttransport av stubbrötter kommer att styra den slutliga utformningen av studien.

Kontakta gärna Helena Bylund för mer information om projektet. Vi kommer fortlöpande att lägga ut information om hur projektet framskrider under Projekt Stubbskörd på Snytbaggehemsidan.

Stubbrytning
Foto: Claes Hellqvist